Oj, söndag redan... Dags att sova.
Nu är det rent tidsmässigt måndag, men det är tidig natt en söndag kväll, och min uppfattning är lördag kväll. D.v.s att tiden har gått kanske lite för fort och det kännas som om jobbet slukade mig senast igår. Men om några timmar är det nya friska kaffetag som gäller.
Jag ligger trots allt ganska bra till nu. Men jag kan verkligen lägga in en högre växel,
Förra veckan mådde jag skit och åstadkom mindre än några myror. Lite skamset men man kan inte alltid råda över sitt psykiska välmående.
Nå ja, Mycket händer dagligen. Man orkar inte hänga med längre. Prioritering är något jag fått prioritera att lära mig prioritera.
Emilia o Angelina går alltid i första hand. Sen kommer nog jobbet så klart....
URSÄKTA, men kan någon ta bort vikterna från ögonlocken???? Ahh, det kallas trötthet.
Idag (Söndag) var Emilia o Angelina här en hel kväll. Gu vad härligt det känns. Men gör så ont när de inte är här. Men med mitt hopp och styrka skänker jag mitt tålamod åt en dröm om en bättre framtid där allt löser sig. Det ska bara hända.
Mitt mål nr. 1 i livet. Att få göra Emilia lycklig och leva med henne för alltid och att jag blir en bra pappa som kan ge all kärlek och lite mer ändå till vår lilla ängel.
Tänk att jag har varit så himla seg idag, Drack ju vin igår. har inte haft nån baksmälla med huvudvärk. Men ändå den där seghetskänslan med dvaltillstånd och trötthet. Det har inte gått över än. Tror kroppen står på knä nu och bönar om sömn. Jag leker gud snart och gör bönen besvarad.
Hur som helst, framsteg i förhållandet igen, det är väl det mest härliga just nu. Jobbet går bättre, också en trygghet (Eftersom jag lever på existensminimum då jag ju försörjer kronofogden också.) Jag har lärt mig att leva snålt. Jag måste bara lära mig att jämna ut pengarna så man har en rimlig levnadssumma månaden ut. Jag är ju lite köptorsk och lite för snäll ibland. Så kaputt och vips så tog det en vecka innan man hann bromsa in och tänka, jävlar inte nu igen, Jag ser det som en utmaning, på så vis blir det hela ett slags spel jag måste ta mig igenom.
Imorgon vill mamma bjuda mig på bio i Arbrå så det ska bli trevligt. Vill verkligen se den filmen också (Män som hatar kvinnor).
Jag gillar nog att skriva när jag tänker efter. Det här med blogg är nog nyttigt. Men ni får ursäkta mig, jag knoppar nog in nu, Fortsätter jag skriva kommer ni annars tro att jag har Afasi. I'll be back!
Zzzzzzzzzzzzzzz...
:) Jag har också märkt att bloggande är nyttigt för en.. man sätter undermedvetet små mål eller hittar saker i en själv som man kan inte ser lika tydligt annars...dessutom så ser man ju svart på vitt om man gjort några progresser i sina mål eller ambitioner :)
kram på dig storebror
http://www.youtube.com/watch?v=A-2GJRixxRI&feature=related
kära bror..det gör ont att läsa det du skriver..och tro mig att vara kär och inte veta om den man är kär i ens får stanna i landet..det är väldigt hårt.
Jag tycker att det är bra om du bloggar om det kan vara en ventil för dig. Själv hade jag inte gjort det..sitter hos min mamma nu..tvingad hit av rädsla att mista min son..det käraste jag har..därför att ett antal anonyma idioter till bollnäsbor soc anmält mig...
Vi mår nog ehgentligen lika dåligt ..fast på olika sätt.du och jag..Jag älskar någon..som älskar mig,men som jag inte kan hjälpa och som jag vet inte själv kan ta sig ur sitt elände.Helt i händerna på myndigheter..soc..är en klubb för inbördes beundran..en samling hjärndöda, hjärtlösa sjuka människor.
Du..Jonathan, jag finns här..tala med mig om du vill.kram från syrran.
Jobb..skiter jag i att söka, det enda som betyder något är jonah.
